Sjukt mycket pengar - därför matas vi med piller


Av Anna Bäsén 
Expressen, 23 maj 2009

Sex miljoner svenskar är inte "tillräckligt hjärtfriska".  Nästan en miljon är deprimerade. 750 000 kvinnor har östrogenbrist och torra slemhinnor.  Åtminstone enligt läkemedelsföretag och vissa forskare. Allt fler svenskar får diagnoser och piller. 

Nu varnar en grupp allmänläkare för "sjukifieringen" av svenskarna.
- Vården och läkemedelsindustrin gör friska sjuka, säger allmänläkaren Lotte Hvas.

Gunilla Jansson, 69, har medicinerat mot höga blodfetter och högt blodtryck. För elva år sen fick hon hormonbehandling mot klimateriebesvär.

- Jag vet faktiskt inte varför jag fick hormonerna. Jag har inte haft några större besvär. Men gynekologen ville prova.

Efter ett år fick Gunilla svår andnöd, hon hade fått en propp i lungan. Trolig orsak: hormonerna.

Nu fick hon en ny medicin, waran. Waran skyddar effektivt mot proppar, men kan ha allvarliga biverkningar. En dag kissade Gunilla blod.

- Då blev jag riktigt rädd. Det hade lika gärna kunnat vara en blödning i hjärnan. Det är en chansning både att ta mediciner och att inte ta dem.

Svenskarna är ett av de folk i världen som lever längst. Ändå är vi sjukdomsdrabbade och äter piller som aldrig förr. Läkarskämtet om att "Det finns inga friska människor - bara sådana som inte är tillräckligt väl undersökta" är snart verklighet.

Några exempel: Allt fler svenskar äter antidepressiva läkemedel, över 700000 varje dag. Blodfettsänkande medel ökar också med 760000 användare. 1,5 miljoner tar blodtryckssänkande medicin.

I år kostar läkemedlen staten 21 miljarder. Enligt prognoserna kommer kostnaderna öka varje år fram till 2013.
Visst gör medicinerna nytta. Exempelvis har dödligheten i både hjärtinfarkt och hjärtsvikt minskat de senaste 20 åren.


Men i nya boken "Skapar vården ohälsa?" varnar en grupp allmänläkare för en veritabel "riskepidemi", medikalisering och nya dåligt underbyggda diagnoser.
- Vår utgångspunkt är att patienter som känner sig friska är friska, inte att vi ska försöka överbevisa dem om att de är sjuka, säger allmänläkaren Lotte Hvas.
Vården kan upptäcka sjukdomar och risker tidigt - som förhöjt kolesterol och förstadier till cancer. Med kommersiella DNA-tester kan man till och med få veta vilka sjukdomar man eventuellt får i framtiden.

Men riskletandet kan innebära faror, hävdar allmänläkarna. Att behandla små och godartade tumörer, som personen kunnat leva hela sitt liv med utan besvär, kan orsaka medicinbiverkningar och onödiga ingrepp. Oron för att vara sjuk kan i sig skapa otrygghet och ohälsa.

Som vanlig vårdkonsument är det lätt att tro att sjukdom är något statiskt. I själva verket bestäms gränserna för friskt och sjukt på stora internationella expertmöten. Det finns starka ekonomiska intressen, inte minst läkemedelsindustrin, som vill att gränserna ska sättas så lågt som möjligt och omfatta så många som möjligt.

Gränserna för riskabelt blodtryck, kolesterol och blodsocker har sänkts senaste decennierna. Epidemiologiska studier, då forskare undersökt sjukdomsförekomst i stora grupper, har visat att också små rubbningar ökar risken för sjukdom och död i gruppen som helhet. Men det innebär också att fler individer sjukförklaras.
För sex år sen kom nya tuffa europeiska riktlinjer för högt blodtryck och kolesterol. En norsk studie visar att 76 procent inte är "tillräckligt friska", enligt riktlinjerna. Resultaten är överförbara på Sverige - tre av fyra vuxna svenskar ligger i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdom.

- Det blev absurt. Nästan alla hade risk och nästan alla skulle behandlas. Det i ett par av världens friskaste befolkningar, säger allmänläkaren Jan Håkansson och fortsätter:

- Det är i högsta grad befogat att ge människor med hög risk läkemedel. Men vid låg risk äter medicinens biverkningar lätt upp fördelarna.
Protesterna blev stora och riktlinjerna modifierades.

Radikalt risktänkande
 är också idén att ge alla medelålders förebyggande medicin. Indiska läkemedelsföretaget Cadila har tagit fram en multitablett med fem olika läkemedel som ska halvera risken för hjärt- och kärlsjukdom. Kritikerna varnar för konsekvenserna av att medikalisera i stort sett alla medelålders, inte minst ökade biverkningar.

Ett svenskt exempel på massmedicinering är de antidepressiva läkemedlen. Sedan början av 90-talet, då de nya SSRI-medlen kom, har konsumtionen ökat med 700 procent. Flera studier har ifrågsatt SSRI-medlens effekt mot depression men ändå fortsätter antalet svenskar som tar dem öka. En förklaring är att de inte bara används av mot stark ångest eller depression utan också skrivs ut vid lättare nedstämdhet, livskriser och till ensamma gamla. SSRI-medlen har också fått nya användningsområden, exempelvis mot svår blyghet och pms. Ett lyckat exempel på "diseasemongering", sjukdomsnasande, från läkemedelsindustrins sida, tycker kritikerna.

Hormonbehandling med östrogen och gulkroppshormon mot klimakteriebesvär är kanske det tydligaste exemplet på hur läkemedel ges till friska. I mitten av 1990-talet blev övergångsåldern en "sjukdom" som skulle behandlas. Gunilla Jansson och tusentals andra svenskor fick hormoner av sina gynekologer. Mot slutet av 90-talet hade nästan varannan 50-årig kvinna provat.

År 2002 kom bakslaget. En stor amerikansk studie stoppades då hormonerna ökade risken för hjärtinfarkt, blodpropp, stroke och bröstcancer. Försäljningen rasade.
Industrins marknadsföring riktade sig tidigare främst till läkare, som kunde bli bjudna på lyxmiddagar och få betald utbildning/semester på exklusiva resmål. För fem år sedan skärptes, efter stort rabalder, reglerna. Dessutom har landsting och myndigheter fått större makt.

Nu har industrin ändrat strategi: fler informationkampanjer till allmänheten och påverkan av politiker och beslutsfattare. Samarbetet med patientföreningarna är viktigare. De flesta större patientföreningar i Sverige sponsras i dag och industrin betalar exempelvis träffar, tävlingar och informationsmaterial.

- Det är inget att hymla med att vi är intresserade av att patienterna har information om ett nytt läkemedel så att de kan ställa krav på att få det, säger Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, LIF.

Läkemedelsföretaget Novo nordisk, som saluför hormonbehandling, sponsrar just nu 1,6-miljonerklubben med 100000 kronor till föreläsningar om just hormonbehandling av medelålders kvinnor. Klubben får pengar av flera olika läkemedelsföretag.

- Företagen har inte rätt till märkesreklam, däremot får de informera om olika sjukdomsområden. Pengarna täcker lokalhyra, annonser och föreläsararvoden, säger ordföranden Alexandra Charles.

Richard Bergström, LIF, tycker inte att industrin driver på en osund läkemedelsanvändning, utan att konflikten står mellan allmänläkare och forskande specialister.

- I grund och botten handlar det om samhällets skyldighet att använda nya forskningsrön.
Men Gunilla Jansson, 69, mår bra utan mediciner. Just i hennes fall har det gått fint att sluta med Waran och medicin mot högt blodtryck och höga blodfetter. I stället har hon gått ned fyra kilo genom att minska på matportionerna och gå med stavar.

Hon njuter av livet som pensionär. Just i dag krattar hon utanför sommartorpet i Kall och ser ut över Åreskutan. Solen skiner, träden är gröna och vitsippor och gullvivor växer i backarna.
- Jag mår så bra. Det här är min medicin.

Källor: Intervjuer med ovan nämnda personer, boken "Skapar vården ohälsa?", Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, avhandlingen "Keeping my ways of being" av Helene Ekström.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Google adds